Hola bandola

Trodde nätt och jämt jag skulle avlida i söndags för man va ju inte så pigg efter fredagens & lördagens bravader.. men bruschan min kom och hämtade hem mig från Jönnet och på vägen hann jag inhandla en fett stor påse sourcreamchips & cola och det var rena gudagåvan i det läget och efter detta blev jag "helt normal" igen haha :D Så nu vet jag vad det är som botar mig bäst hoho . Förövrigt hade jag bara ätit en påse nudlar på hela lördan , kanske inte världens stabilaste .

Måndan fick man sova ut lite . Va inne en snabbvisit i stan med på lite ärenden + sola & en promenad runt sjön . Sen åkte jag hem för en till promenad med lillkusinen.. (14 år) :P Hihi .. älskar att prata högstadiesnack med henne haha :)

Nu ska jag snacka seriöst en stund , får se hur det går...

Idag har jag mest chillat för vädret har varit gräsligt :'( Men det kan vi ändå inte göra nåt åt så varför klaga ? Sen fyller Ottilia år idag så va bjuden dit en sväng vid 19 . För er som inte vet så är Ottilia en vän och den enda som jag gått i samma klass som från förskolan till sista året på gymnasiet . Hos henne va det en himla massa folk . Kanske 20 pers eller fler . Bjöds på 4 olika sorters tårtor o massa PFFFT dricka (soda streamad) :D Trevligt . Jag skulle förövrigt tro att alla som var där är kristna . Utom jag . Och jag kände väl inte så många av folken som var där . Kändes lite konstigt men det är ju inte så svårt o passa in så sätt.. man får ju va glad & trevlig o bjussa lite på sig själv så brukar det gå fint , då passar man väl ihop med de flesta människor liksom ? Men jag kände mig kanske samtidigt lite annorlunda från hur dem är . Alla är ju "vanliga" människor och roliga o trevliga...no problems så menar jag .  Men kändes ändå som sagt lite udda ändå att typ vara ensam om att inte tillhöra "den kristna gemenskapen".. haha , vet inte hur jag ska förklara hur jag kände mig riktigt , men tanken slog mig . Kan också säga att det var några personer där "från förr" som man kanske inte har träffat eller umgåtts med på några år och som liksom inte känner en knappt längre . Då kan man tänka att "oh , hon tror ju att jag är sån eller sån som jag kanske var då men nu är jag inte samma person längre"... iih , sånt kan kännas lite jobbigt ibland . Men somsagt , bara till att köra på och vara social & trevlig . Det va en trevlig kväll liksom men poängen med att jag skriver om detta är att jag började genom detta att tänka på hur mkt man uppskattar de vänner som man står nära nu .. de som verkligen känner en utantill och innan och vet precis hur man är och funkar . De som man verkligen kan vara sig själv med och som accepterar en trots fel och brister.. de som vet allt om en men som älskar en precis som man är . De som man inte behöver förklara hit och dit hur man känner för de vet det redan . De man bara kan vara tyst med en stund utan att det blir nån pinsam tystnad . De man bara kan flumma runt med och göra bort sig för men de tycker precis lika mkt om en för det . Jag vågar alltid vara mig själv i alla sammanhang - men ibland är det bara så smidigt och skönt när man är så nära att det inte finns något att förklara . Jag har världens bästa vänner och ni är mer än allt för mig .

Ja-a , jag vet inte om ni förstod nåt av allt dedära men kände bara för att skriva lite serrö =)
Nu är jag pigg så det blir titta web-tv i sängen tror jag en stund . Take care .. nathsii d;

Mayhem , du vet att det blir Mayhem
..mest spelad just nu ;)